Lär dig teckna porträtt efter fotografi på en helg

1. 4. 20262 min read

Den här helgen påminde mig om precis varför jag gör allt det här.

I min ateljé i Beroun hölls en helgkurs i att teckna porträtt med blyerts efter fotografier. Och även om jag skulle kunna skriva om tekniker, proportioner eller skuggning… så handlade den helgen i själva verket framför allt om något helt annat.

Tre fantastiska kvinnor samlades hos mig.
Alla olika. Alla med sin egen berättelse.
Fyllda av livserfarenhet, känslor och ett otroligt djup.

Och precis det kom också till uttryck i deras teckningar.

Att lära sig att ”se”

Många tror att de inte kan teckna.
Men ofta handlar det inte om att ”vara skicklig med handen”…
utan om att lära sig att se.

Under helgen vägledde jag dem steg för steg.
Jag visade dem hur man kan se på ett porträtt på ett annat sätt.
Hur man delar in ansiktet, uppfattar proportioner, skuggor och ljus.

Hur man slutar teckna ”ett öga som ett öga”…
och börjar teckna det vi faktiskt ser.

Och då börjar något förändras.

Det där ögonblicket när du tänker: ”Har jag verkligen tecknat det här?”

Det här älskar jag.

Det där ögonblicket när man tittar på sin teckning och för första gången inser att det inte är en slump.
Att allt hänger ihop.
Att det ser ut som en verklig människa.

Och det var precis det som hände.

Om du tittar på bilderna från kursen ser du utvecklingen.
Inte på flera veckor. Inte på flera månader.
Utan på bara några timmar.

Och det är något som aldrig slutar fascinera mig.

Det handlar inte bara om att teckna

Den helgen handlade inte bara om porträtt.

Den handlade om att dela med sig.
Om berättelser.
Om stunder när tiden stannar medan man tecknar och man bara är här och nu.

Och jag är så otroligt tacksam över att få vara med om det.
Att få föra mina erfarenheter vidare.
Och att människor återkommer till mig för att skapa, prova något nytt… eller helt enkelt få en stunds vila från allt annat.