Inte ens på semestern kunde jag låta bli. Så kom Mr. Bean i sand till.

För mig betyder semester vila.

Men kreativiteten tar sällan semester.

Jag tänkte att jag inte skulle skapa något den här gången. Bara vila, njuta av havet, god mat och tid med min man.

Men när man är konstnär hittar inspirationen fram alldeles av sig själv.

Det räcker med en enda idé.

Och just en sådan kom under en promenad längs stranden i Torremolinos.

Jag lade märke till den ljusa gångvägen intill sanden och plötsligt fick jag en tanke…

Tänk om jag skulle använda vanlig sand i stället för penna eller pensel?

Jag satte mig på marken, tog lite sand i handen och började strö ut den i små mängder på gångvägen.

Långsamt.

Korn för korn.

Och inför de förbipasserandes ögon började Mr. Bean ta form.

Varför just Mr. Bean?

Så snart jag började forma hans karakteristiska ansikte kom minnena från barndomen tillbaka.

Jag tänkte på min pappa.

Mr. Bean var en av de figurer vi allra helst tittade på tillsammans. Jag tror att jag har sett alla avsnitt minst tio gånger.

Ändå skrattade vi varje gång som om vi såg dem för första gången.

När jag nu skapade hans porträtt på stranden återvände jag för en stund till den tiden.

Det var en underbar känsla.

Vissa minnen försvinner nämligen aldrig.

Sand som konstnärligt material

I mina bilder arbetar jag med blyerts, akryl eller duk.

Den här gången hade jag bara vanlig sand till hands.

Jag ritade inte i den.

Tvärtom.

Jag strödde sanden lite i taget på den ljusa gångvägen, där kontrasten fick ett porträtt att börja ta form.

Det var fascinerande att se hur ett välbekant ansikte långsamt växte fram ur vanliga sandkorn.

Varje korn hade sin plats.

Men en kraftigare vindpust eller ett oförsiktigt steg hade räckt för att allt skulle försvinna på ett ögonblick.

Kanske är det just därför jag tycker om att skapa på det här sättet.

Det är förgängligt.

Det finns bara i just det ögonblicket.

Den största belöningen? Människornas reaktioner.

Jag måste erkänna att jag inte alls hade väntat mig det som sedan hände.

Först stannade en person till.

Sedan en till.

Och snart stod flera människor runt mig och följde nyfiket vad det egentligen var som tog form.

När porträttet började bli färdigt gissade de sinsemellan vem de kände igen.

Och plötsligt hördes det:

”Mr. Bean!”

I det ögonblicket blev jag så otroligt glad.

Människor log, fotograferade porträttet, stoppade sina vänner och visade det för dem. Några började prata med mig, andra berömde bara arbetet och gick vidare.

Det var underbart att se hur en enkel bild av sand kunde få fullständiga främlingar att stanna upp en stund och locka fram ett leende hos dem.

Det är just för sådana ögonblick jag skapar.

Inte för perfektionens skull.

Inte för siffrornas skull.

Utan för känslornas skull.

För när mitt skapande gör någons dag lite bättre eller väcker ett fint minne, känns det oerhört meningsfullt för mig.

Inte ens på semestern stänger jag av kreativiteten

Folk frågar mig ofta om jag kan koppla av helt på semestern.

Sanningen är att jag inte ser skapandet som ett arbete.

Det är en del av mig.

Inspirationen kommer när jag minst anar det.

Ibland i ateljén.

Andra gånger på en strand i Spanien.

Den här gången blev det Mr. Bean.

Och vem vet vem sanden låter ta form under mina händer nästa gång.

Vill du se hur han blev till?

Jag filmade hela processen.

Om du är nyfiken på hur jag skapade ett porträtt av Mr. Bean med vanlig sand, titta på videon på min Instagram @smetanova.art.

Skriv gärna i kommentarerna vilken film- eller sagofigur du skulle vilja se nästa gång.

Kanske blir just din idé inspiration till nästa spontana skapande. 🤎